man ibland kunde se lite in i framtiden . Skulle det hjälpa eller stjälpa? 

Igår hade det nog hjälpt mig lite, red Franz som för övrigt känns helt bra nu! Hade tänkt hoppa något skutt  , bara för att känna mig för. Åkte tidigt för jag skulle ändå släppa ut hästarna. Var nästan helt ensam då poff poff pOff.. Massor med hästar. Det blir då genast jobbigare för mig för jag får känslan av att vara i vägen och blir lite små stressad. Det är kanske det värsta man kan överföra till sin häst! Franz var iaf tillbaka på ruta noll där han blir stum och av . Kontakten bryten. 

jag var nära på att faktiskt ge upp!  Jag hoppade av tänkte gå ut och lipa, men jag tog Franz istället och tvingade han över bommarna. Jag var i det ögonblicket sedan redo att gå ut ur ridhuset, men jag gjorde inte det . Jag hoppade upp fick honom över ett sockerbitshinder. Väldigt forcerande men jag gjorde det! Var på vippen att ge upp att bli arg att visa min svaghet! Men jag gjorde inte det! Jag höll modet uppe och jag kanske inte fick det som jag ville men jag "vann". 

Jag vet att de är mycket jobb, att man alltid kommer få medgångar och motgångar. Men så är de väl med de mesta i livet ! 

Jag måste bara lära mig att inte älta alla motgångar! ❤️

 

 

 

Det känns iaf bra att ha två hästar när man äntligen kommer till ridning! 

Sten var fantastisk fin att rida igår , hoppade med han också och han hade viljan och glöden! Allting kändes lätt , det behöver jag när man har en liten bäbishäst . Då rider man sten och det går lätt då glömmer jag det dåliga och jag får en underbar känsla ! jag blickar framåt och jag känner att 2015 ska bli mitt och hästarnas år !